”Ghostbrothers”

Helena Lindblad recenserar Ghostbrothers i DN 1 7 aug 2017

Nej, det handlar inte om en uppsluppen jakt på onda andar i New York à la ”Ghostbusters” eller paranormal paranoia som i den amerikanska tv-serien ”Ghost brothers” där ett gäng afroamerikanska spökjägare besöker hemsökta hus. Men visst jagar de omaka halvbröderna Dinter spöken under sin mycket udda, dokumentära roadtrip på Balkan. Richard Dinter är en svensk dokumentärfilmare, hans bror Peter är laboratoriechef i Tyskland – men också schaman(!). De två har inte setts på många år och känner egentligen knappt varandra. Men Peter har fått en vision i en dröm om att han ska leta efter deras farfars hus i Kroatien. Richard hänger på med sin kamera. Farfar Emil är ju en mytisk figur i familjen som försvann under andra världskriget och vars hus konfiskerades av kommunisterna.    Resan utspelar sig inte oväntat mot en dramatisk fond av ett stycke laddad centraleuropeisk släkthistoria. Men smärtpunkten i ”Ghostbrothers” ligger inbäddad i titeln. Det handlar förstås mest om deras relation, i sin tur laddad med starka känslor av avund, sorg och djup saknad efter en ibland svekfull och ofta frånvänd fadersgestalt. Medan Peter alltmer intensivt försöker framkalla farfaderns ande – bland annat i en halsbrytande komisk scen där han vandrar om kring med ett fotoprytt plakat i en kroatisk håla – försöker den yngre brodern desperat skapa en mer personlig bindning dem emellan. Hur det går ska inte avslöjas här. Men ”Ghostbrothers”, som gjorde succé på filmfestivalen i Göteborg i vintras och nu får gemensam bio- och vodpremiär via festivalen distributionsplattform Draken Film, skapar oväntat stark dramatik på en lågmält och fint sökande sätt.                                                                                                                                                       

Foto Albin Biblom Ghostbrothers