”Mr. Tambourine man” gav popmusiken den poesi den inte visste att den behövde, den är, som Bob Dylan sa om en annan av sina låtar, tusen år gammal.  Om en ensam sång som lyssnats på av miljoner, i en version som tycks uppstå i det ögonblick man hör den.  Och utan ”Mr. Tambourine man”, turnéerna och de där skivorna Dylan brände ur sig under knappt ett år, ingen Bruno K Öijer, ingen tafatt litteraturpanel i tevestudion när Nobelpriset tillkännagavs i oktober 2016. Klassikern. P1

Foto:  Olle Lindeborg/TT